Sains Malaysiana 46(12)(2017): 2331–2338

http://dx.doi.org/10.17576/jsm-2017-4612-09

 

Pencirian Sifat Akuifer dalam Batuan Granit di Selangor

(Characterization of Aquifer Properties in Granite in Selangor)

 

HAMIZAH MOHAMAD & NORSYAFINA ROSLAN*

 

Program Geologi, Pusat Sains Sekitaran dan Sumber Alam, Fakulti Sains dan Teknologi

Universiti Kebangsaan Malaysia, 43600 UKM Bangi, Selangor Darul Ehsan, Malaysia

 

Received: 26 October 2016/Accepted: 30 June 2017

 

ABSTRAK

Di Selangor, sumber air bawah tanah dijadikan sumber bekalan air alternatif bukan sahaja oleh pelbagai jenis industri malah untuk kegiatan kuari. Kebanyakan telaga abstraksi ini adalah di dalam akuifer batuan teretak sama ada di dalam batuan metasedimen ataupun batuan granit. Memandangkan terdapat pertambahan penggunaan air bawah tanah dari semasa ke semasa, adalah penting untuk mengetahui cirian akuifer batuan teretak terutamanya dalam batuan granit ini. Oleh itu, satu kajian telah dijalankan untuk mencirikan sifat akuifer dalam batuan granit di Selangor. Kaedah kajian melibatkan cerapan lapangan di kuari IJM Sungai Buloh dan analisis data lubang gerudi, ujian pengepaman dan analisis kimia air bagi semua telaga dalam batuan granit di Selangor. Hasil kajian menunjukkan bahawa kawasan kajian terdiri daripada akuifer retak terkekang hingga separa terkekang. Log telaga merekodkan kehadiran lapisan tanah baki yang terdiri daripada lempung berpasir hingga lempung keras dengan ketebalan sehingga 50 m. Lapisan bawah pula dilapisi oleh batuan granit teretak yang bertindak sebagai lapisan pengandung air. Kekar ditemui pada kedalaman 18 hingga 145 m. Analisis lineamen menunjukkan korelasi positif dengan analisis ketakselanjaran di lapangan; berarah timur laut - barat daya dan barat laut - tenggara, selaras dengan zon sesar Kuala Lumpur dan Bukit Tinggi. Nilai keterusan berjulat 2.6 hingga 36.1 m2/hari manakala julat kekonduksian hidraulik adalah 0.06 hingga 4.6 m/hari. Kadar luahan telaga adalah <10 m3/jam. Jumlah pepejal terlarutnya adalah rendah (<372 mg/L). Kehadiran retakan di dalam batuan granit akuifer ini telah membantu meningkatkan keupayaannya sebagai akuifer. Analisis kimia menunjukkan ada telaga yang berpotensi mengalami pencemaran.

 

Kata kunci: Akuifer bandaran; batuan teretak; granit

 

ABSTRACT

In Selangor, groundwater is used as an alternative water source in manufacturing industry and also for quarry activity. These abstraction wells are located in either fractured metasediment or granitic rock aquifer. It is important to understand the characteristic of fractured rock aquifer especially in granite due to its increasing demands. Therefore, this study aimed on characterizing the aquifer behavior in fractured granite in Selangor. The study methods used include detailed mapping at IJM Quarry at Sungai Buloh and analysis of well logs, pumping test analysis and well water chemistry for wells in granite in Selangor. The results showed that the aquifer type is confined to semi-confined aquifer. Well log indicates the presence of residual soil layers comprises of sandy clay to hard clay with thickness up to 50 m. The bottom layer is underlained by fractured granite which acts as water bearing layer. The fractures are observed at 18.27 to 144.9 m depth. Lineament analysis in study area shows a positive correlation with discontinuity analysis in the field in the direction of northeast-southwest and northwest-southeast, which is in line with Kuala Lumpur and Bukit Tinggi fault zone. Transmissivity values range from 2.6 to 36.1 m2/day while hydraulic conductivity values from 0.06 to 4.6 m/day. Well discharge rate is <10 m3/h. Total dissolved solids values are low (<372 mg/L). The fractures in granite have increased its capability as an aquifer. Chemistry analysis showed that there are possibility of few localized wells being polluted.

 

Keywords: Fractured rock; granite; urban aquifer

REFERENCES

 

Brassington, R. 1998. Field Hydrogeology. Ed. 2. Chichester: John Wiley & Sons.

Brown, E.T. 1981. ISRM Suggested Method, Rock Characterization Testing and Monitoring. New York: Pergamon Press Ltd.

Cobbing, E.J., Mallick, D.I.J., Pitfield, P.E.J. & Teoh, L.H. & 1986. The granites of the South-East Asian tin belt. Journal of Geological Society 143: 537-550.

Eiswirth, M. & Hötzl, H. 1997. The impact of leaking sewers on urban groundwater. Groundwater in the Urban Environment 1: 399-404.

Ford, M. & Tellam, J.H. 1994. Source, type and extent of inorganic contamination within the Birmingham urban aquifer system, UK. Journal of Hydrology 156(1): 101-135.

Grischek, T., Nestler, W., Piechniczek, D. & Fischer, T. 1996. Urban groundwater in Dresden, Germany. Hydrogeology Journal 4(1): 48-63.

Henriksen, H. & Braathen, A. 2006. Effects of fracture lineaments and in-situ rock stresses on groundwater flow in hard rocks: A case study from Sunnfjord, western Norway. Hydrogeology Journal 14(4): 444-461.

Kamtchueng, B.T., Fantong, W.Y., Wirmvem, M.J., Tiodjio, R.F. & Takounjou, A.F. 2016. Hydrogeochemistry and quality of surface water and groundwater in the vicinity of Lake Monoun, West Cameroon: Approach from multivariate statistical analysis and stable isotopic characterization. Environ. Monit. Assess. 188: 524.

Krasny, J. 1993. Classification of transmissivity magnitude and variation. Ground Water 31(2): 230-236.

Saim Suratman. 1991. Hidrogeologi kawasan Lembah Klang dengan penekanan terhadap akuifer batu kapur. Tesis Sarjana, Universiti Kebangsaan Malaysia (tidak diterbitkan).

Shirazi, S.M., Adham, M.D., Zardari, N.H., Ismail, Z., Imran, H.M. & Mangrio, M.A. 2015. Groundwater quality and hydrogeological characteristics of Malacca state in Malaysia. Journal of Water and Land Development 24(1-3):11-19.

Singhal, B.B.S. & Gupta, R.P. 1999. Applied Hydrogeology of Fractured Rocks. Dodrecht, Netherlands: Kluwer Academic Publishers.

Tjia, H.D. & Zaiton Harun. 1985. Regional structures of Peninsular Malaysia. Sains Malaysiana14(1): 95-107.

Tjia, H.D. 1989. Major faults of Peninsular Malaysia on remotely-sensed images. Sains Malaysiana18(1): 101-114.

Zaiton Harun. 1992. Anatomi sesar-sesar utama Semenanjung Malaysia. Tesis Dr. Fal, Universiti Kebangsaan Malaysia. hlm. 263 (tidak diterbitkan).

 

 

*Corresponding author; email: finalan@ukm.edu.my

 

 

 

 

previous